elinsord

Sitter i sängen och drömmer mig bort, till andra platser, andra omständigheter. Drömmer att jag vore någon annan någon annanstans. Men jag är fast här, i mig själv. Mina ord är negativa nu, men de bara blir så, det är så nu. Jag vågade må bra, nu är jag tillbaka. Fallet kändes som en knytnävsslag i magen. Jag visste att det skulle bli såhär. Hur kunde jag vara så dum? Nu sitter jag bara här, med torkade tårar på kinderna och drömmer mig bort. Det gör så ont, och det visste jag redan innan.